vincents pappa

Det har gått tre veckor. Det är faktiskt helt sanslöst fort om man tänker efter. Jag undrar lite om hela första året kommer att gå så här fort, får då känns det som att det kommer vara slut innan sommaren kommer.

Jimmy och Elin är beräknade till på onsdag. Riktigt spännande då det är egentligen mina första vänner som får barn. Och att de får det samtidigt som mig och Jonna är ju bara ett plus. Det innebär att de kommer aldrig att bli av med oss, eftersom våra barn kommer att bli bästisar :)

Jag ser fram emot när Vincent börjar bli interaktiv. Nu är det bara UÄÄÄ och små ankljud, när han inte njuter av maten liite för mycket. Han har börjat greppa efter saker och han flaxar mest hela tiden när han är vaken. Likaså ser man att när han känner igen rösten av mig eller Jonna, så vänder han sig åt det hållet. Men det kommer att bli grymt härligt när han börjar känna igen en. Le när han ser en. Jollra som en dreglande dåre.

Tänk ändå att det är inte förrän nu livet börjar.

Om man ändå bodde på andra sidan landet.