För höga krav

Jag vet att det är dumt av mig, men jag sätter verkligen ribban för hur bra pappa jag vill vara för Vincent väldigt högt. Alldeles för högt. För så fort det är något som inte går som det ska, trots att jag försöker, så blir jag helt knäckt. Känner att det är mitt fel, fastän jag vet mycket väl innerst inne att det inte är så.

Jag vet att det är djupt rotat hos mig. Jag vet också att jag borde släppa på tyglarna lite och inse att hur gärna jag än vill vara den perfekta, felfria pappan, så kommer jag inte att bli det. Svårt dock att gå från den tanken till att verkligen börja intala mig själv det.

Lisa och Ingo fick sin son Noah igår. Det ska bli kul att Vincent får så många nya vänner i sin egen ålder att umgås med nere i Helsingborg. Lisa och Ingo, Elin och Jimmy, Simone och Tobias. Jonna har en vän till som det är dags för i maj. Så det är väldigt många jämngamla. Det är skönt.

Oscarsgalan i natt. Jag tänkte försöka se lite på den, men det blev fuktat tråkiga Filip & Fredrik och deras inför som jag somnade till. Har inte de där två nått sin topp och fallit av den för ett par år sedan?

Kommentarer
Postat av: Familjenspel

Känner igen känslan, men man kommer aldrig vara perfekt! Bara så bra som man kan. Vid någon tid i livet kommer barnen ändå att hata oss. För att när dom blivit vuxna kanske inse att vi ville deras bästa..

2011-02-28 @ 11:51:13
URL: http://www.familjenspel.se/
Postat av: Maria

Kul att följa bloggen Peter! :) Hur mycket du än tvivlar och ställer krav på din roll som förälder, så kommer du alltid vara den bästa pappan för just Vincent. Som jag sagt till Jonna tidigare, Vincent hade verkligen tur när han valde sina föräldrar ;) Och kom ihåg, att vara perfekt som förälder innebär inte att man är felfri, för vad lär man av att vara felfri? Vi ses på torsdag :) Kram

2011-02-28 @ 19:56:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0